Andra veckan
Internetcafet har verkligen blivit som en portal, allting ar sa annorlunda att det kanns som om man ar nagonstans bortom manen. Det blev bara tva arbetsdagar av fyra denna vecka, magen ar lite krasslig det kanns som om jag fatt nog med ris for en hel livstid och vi har bara varit har i lite mer an en vecka..
Vardfamiljen ar mycket trevlig, mamma & pappa och tre sota sma ungar. Det ar mest gammelfarmorn som man traffar for de andra jobbar mycket, de har ett familjeforetag som tillverkar sidensaris 100% hantverk och 100% siden det ar mycket viktigt :D
Min paris ar super, ibland blir jag lite radd att hon gor for mycket men hon ar stark pa alla satt och vis. Hon heter Shabiya ar 22 ar gammal, 23 den 17 juli i ar och om jag inte missuppfattat henne alldeles sa vill hon bli socionom. Hon har tidigare jobbat med sjalvhjalpsgrupperna pa WEL sa hon ar mycket insatt i deras verksamhet, vilket bade har for och nackdelar.
En smarre nackdel ar var forsta dagen pa arbetsplatsen var jag den enda som var riktigt ny for hon hade ju varit dar innan (for att vara smasint) det var tufft forsta dagen. vi ar pa Hollowblocks, tillverkningen av typ cement"block" till daycarecentre konstruktionen. Jag har inget emot fysiskt arbete men det ar tufft nar man inte ar "tillrackligt"stark, det enda swom egentligen hande var att jag tappade en hollowblock forsta dagen och fick darefter andra sysslor varvid jag var dum nog att tycka att det var ett misslyckande. Andra dagen ordnade det siog dock jag gjorde ett nytt forsok och lyckades varvid jag kunde slappa det och jobba med upplassningen till maskinen istallet, mer uthallighet och snabbhet.. eller det funkar bra i alla fall, ar roligt men samtidigt kravande och man kanner att man verkligen utrattat nagot vid dagens slut.
Maten ar ett problem, allergi finns inte i indien. Igar fragade jag min paris om det fanns nan mat hon inte tyckte var sa god, hon sa att hon inte tyckte om kokt agg sedan utvecklade hon med att saga om om hon at kokt agg sa spydde hon.
I Sverige hade vi kallad det en solklar allergi (tycker jag) men har "tycker hon inte om" agg. Det gor det lite svart med mina allergier, typ jag tal inte mjolk det fattar de men man far forklara att det innebar att jag inte kan dricka te med mjolk, inte tarta med gradde osv. de hajjar inte rikigt sambanden men det blir allt battre i vardfamiljen i alla fall.
Annars borjar det sjunka ned nu att jag verkligen befinner mig i Indien, jag har till och med (till en viss grans) borjat vanja mig vid trafiken, vilket i praktiken innebar att jag bara rycker till vid det eviga tutandet nu och inte flyger fem meter upp i luften. Tyvarr ar det inte mangosesong just nu :(
och jag har inte sett en enda avokado men min vardmamma skar upp papaya at mig idag nar magen borjade ordna sig sa det borjar bli mer frukt nu.
Och jag har lart mig att i indien da koper man frukt om man vill ata den pa momangen, druvorna vi kopte igarkvall var helt sunkiga (mogelackliga) imorse.
Massa kramar, saknar er!
Love.
Vardfamiljen ar mycket trevlig, mamma & pappa och tre sota sma ungar. Det ar mest gammelfarmorn som man traffar for de andra jobbar mycket, de har ett familjeforetag som tillverkar sidensaris 100% hantverk och 100% siden det ar mycket viktigt :D
Min paris ar super, ibland blir jag lite radd att hon gor for mycket men hon ar stark pa alla satt och vis. Hon heter Shabiya ar 22 ar gammal, 23 den 17 juli i ar och om jag inte missuppfattat henne alldeles sa vill hon bli socionom. Hon har tidigare jobbat med sjalvhjalpsgrupperna pa WEL sa hon ar mycket insatt i deras verksamhet, vilket bade har for och nackdelar.
En smarre nackdel ar var forsta dagen pa arbetsplatsen var jag den enda som var riktigt ny for hon hade ju varit dar innan (for att vara smasint) det var tufft forsta dagen. vi ar pa Hollowblocks, tillverkningen av typ cement"block" till daycarecentre konstruktionen. Jag har inget emot fysiskt arbete men det ar tufft nar man inte ar "tillrackligt"stark, det enda swom egentligen hande var att jag tappade en hollowblock forsta dagen och fick darefter andra sysslor varvid jag var dum nog att tycka att det var ett misslyckande. Andra dagen ordnade det siog dock jag gjorde ett nytt forsok och lyckades varvid jag kunde slappa det och jobba med upplassningen till maskinen istallet, mer uthallighet och snabbhet.. eller det funkar bra i alla fall, ar roligt men samtidigt kravande och man kanner att man verkligen utrattat nagot vid dagens slut.
Maten ar ett problem, allergi finns inte i indien. Igar fragade jag min paris om det fanns nan mat hon inte tyckte var sa god, hon sa att hon inte tyckte om kokt agg sedan utvecklade hon med att saga om om hon at kokt agg sa spydde hon.
I Sverige hade vi kallad det en solklar allergi (tycker jag) men har "tycker hon inte om" agg. Det gor det lite svart med mina allergier, typ jag tal inte mjolk det fattar de men man far forklara att det innebar att jag inte kan dricka te med mjolk, inte tarta med gradde osv. de hajjar inte rikigt sambanden men det blir allt battre i vardfamiljen i alla fall.
Annars borjar det sjunka ned nu att jag verkligen befinner mig i Indien, jag har till och med (till en viss grans) borjat vanja mig vid trafiken, vilket i praktiken innebar att jag bara rycker till vid det eviga tutandet nu och inte flyger fem meter upp i luften. Tyvarr ar det inte mangosesong just nu :(
och jag har inte sett en enda avokado men min vardmamma skar upp papaya at mig idag nar magen borjade ordna sig sa det borjar bli mer frukt nu.
Och jag har lart mig att i indien da koper man frukt om man vill ata den pa momangen, druvorna vi kopte igarkvall var helt sunkiga (mogelackliga) imorse.
Massa kramar, saknar er!
Love.
Kommentarer
Trackback
