Svider
Dubbelt, multipelt, det är som om ingenting är enkrlt längre.
Jag saknar min tvådimensionella värld, den var så mycket enklare, just nu känner jag mig som en överspändfjäder och ändå har jag haft mer än ett dygn på mig att börja slappna av. I fredags var det ju helt galet men det fick mig att komma värdfamiljen närmare och sedan ett välgörande samtal med systeryster.
Saknaden hamnade i fokus, jag kände mig så utsatt, så trött och lämnad ensam att saknaden bara vällde över mig. Alla människor jag älskar, och den otroliga trygghet jag finner i deras närhet, fattas mig! Men då började jag ju även söka den tryggheten hos värdfamiljen, trevande och osäkert men ändå, det blev ett närmande.
Jag skrev ett mail till pappa mitt i den värsta förvirringen nu i första veckan, jag läste svaret idag och så var det tårögd saknad igen. Det var det första brev-mailet jag fått av pappa och det kändes mycket underligt att kommunicera på det sättet men jag tror att det är bra.. om inte annat så kommer det i alla fall fram (tillskillnad från telefonen, ni är inte hemma särskilt mycket)
Saker och ting börjar nog ordna upp sig även om jag får kämpa med avslappnandet, spänd som en bågsträng, så jag borde kanske ha utnyttjat tiden och tagit det lite lugnare idag men det har varit skönt att kunna välja aktivitet själv och vara av nytta här hemma i värdfamiljen, de blommar verkligen upp nu när Carin är hemma (ännu mer är vad de gjorde innan, och jag hängde på).
Igår kväll var betydelsefullt, jag gav mig själv tid genom att ta en tidig buss hem (dvs 17:10, så var hemma vid 18) och hade då på kvällen när mina känslor (saknaden) stabiliserats energi att sätta en deg som jag kunde baka ut vid 9-10 efter att jag hade gjort yoga och mediterat innan :D det var jättebra!
Sen hade Shabiya och jag inte pratat igenom planerna för dagen ordentligt, hon ville till stan och vara med på Iqbal (stavas det så?) dagen och jag kände att jag verkligen behövde ta det lungt (hade inte tänkt åka så inga bussar kollade eller någonting) men det hela löste sig tack vare vår snälla värdpappa som åkte in tillsammans med Shabiya och tillbringade förmiddagen tillsammans, köpte ballonger till alla indierna (samlade pluspoäng:) och fikade gemensamt. Hon valde att stanna inne i stan och fixa med urix och gå på konsert när han åkte hem och när hon kom hem, alldeless nyss hemskjutsad av Jerker, var hon hellycklig så det var en mycket bra dag - jag är glad för hennes skull, det var skönt att se henne så upplivad.
Jag vaknade vid åtta och gick ned med brödbak i åtanke, och efter yogan så började jag baka ut det. Det blev tre plåtar med frallor och en brödlimpa och jag måste säga att det blev rikigt bra, speciellt nöjd med brödet då jag fick improvisera med bakningstider och så och det blev bra. Grahams och solrosfröbröd.
Sen så städade vi, jag fick köket, det kändes bra då kunde jag fixa med bakdisken och så innan jag började damsuga.
Vi hade gemensam fika i solskenet på trappan, det var jättemysigt men sen gick jag in och skulle fixa med Chennai-ekonomin och jag satt och räknade och skrev och det blev fel och försökte igen och det blev fel och.. nu tror jag att jag har fixat ett system som funkar (har kontrollräknat varenda ***** steg) och har en fungerande miniräknare men då var det dags att äta kvällsmat tillsammans :D så jag ska se om jag kan få ihop det nu innan jag trillar isäng, för jag är verkligen helt sjukt trött idag igen.
Hoppas ni har det bra allesammans,
tänker på er!
Love.
Jag saknar min tvådimensionella värld, den var så mycket enklare, just nu känner jag mig som en överspändfjäder och ändå har jag haft mer än ett dygn på mig att börja slappna av. I fredags var det ju helt galet men det fick mig att komma värdfamiljen närmare och sedan ett välgörande samtal med systeryster.
Saknaden hamnade i fokus, jag kände mig så utsatt, så trött och lämnad ensam att saknaden bara vällde över mig. Alla människor jag älskar, och den otroliga trygghet jag finner i deras närhet, fattas mig! Men då började jag ju även söka den tryggheten hos värdfamiljen, trevande och osäkert men ändå, det blev ett närmande.
Jag skrev ett mail till pappa mitt i den värsta förvirringen nu i första veckan, jag läste svaret idag och så var det tårögd saknad igen. Det var det första brev-mailet jag fått av pappa och det kändes mycket underligt att kommunicera på det sättet men jag tror att det är bra.. om inte annat så kommer det i alla fall fram (tillskillnad från telefonen, ni är inte hemma särskilt mycket)
Saker och ting börjar nog ordna upp sig även om jag får kämpa med avslappnandet, spänd som en bågsträng, så jag borde kanske ha utnyttjat tiden och tagit det lite lugnare idag men det har varit skönt att kunna välja aktivitet själv och vara av nytta här hemma i värdfamiljen, de blommar verkligen upp nu när Carin är hemma (ännu mer är vad de gjorde innan, och jag hängde på).
Igår kväll var betydelsefullt, jag gav mig själv tid genom att ta en tidig buss hem (dvs 17:10, så var hemma vid 18) och hade då på kvällen när mina känslor (saknaden) stabiliserats energi att sätta en deg som jag kunde baka ut vid 9-10 efter att jag hade gjort yoga och mediterat innan :D det var jättebra!
Sen hade Shabiya och jag inte pratat igenom planerna för dagen ordentligt, hon ville till stan och vara med på Iqbal (stavas det så?) dagen och jag kände att jag verkligen behövde ta det lungt (hade inte tänkt åka så inga bussar kollade eller någonting) men det hela löste sig tack vare vår snälla värdpappa som åkte in tillsammans med Shabiya och tillbringade förmiddagen tillsammans, köpte ballonger till alla indierna (samlade pluspoäng:) och fikade gemensamt. Hon valde att stanna inne i stan och fixa med urix och gå på konsert när han åkte hem och när hon kom hem, alldeless nyss hemskjutsad av Jerker, var hon hellycklig så det var en mycket bra dag - jag är glad för hennes skull, det var skönt att se henne så upplivad.
Jag vaknade vid åtta och gick ned med brödbak i åtanke, och efter yogan så började jag baka ut det. Det blev tre plåtar med frallor och en brödlimpa och jag måste säga att det blev rikigt bra, speciellt nöjd med brödet då jag fick improvisera med bakningstider och så och det blev bra. Grahams och solrosfröbröd.
Sen så städade vi, jag fick köket, det kändes bra då kunde jag fixa med bakdisken och så innan jag började damsuga.
Vi hade gemensam fika i solskenet på trappan, det var jättemysigt men sen gick jag in och skulle fixa med Chennai-ekonomin och jag satt och räknade och skrev och det blev fel och försökte igen och det blev fel och.. nu tror jag att jag har fixat ett system som funkar (har kontrollräknat varenda ***** steg) och har en fungerande miniräknare men då var det dags att äta kvällsmat tillsammans :D så jag ska se om jag kan få ihop det nu innan jag trillar isäng, för jag är verkligen helt sjukt trött idag igen.
Hoppas ni har det bra allesammans,
tänker på er!
Love.
Kommentarer
Trackback
