Indiska vardagen
Hej allihoppa!
Hoppas ni mar bra, vi mar toppen. Har kommer utdrag fran min resedagbok (Emelieemla pa http://www.resedagboken.se/).
Denna vecka har varit fullspackad, men jag ska forsoka att gora inlagget sa kort som mojligt. Maste bara saga att jag trivs sa himla bra har. Dels med Arni men dels med indierna, programmet och allt runtomkring. Det ar great :D
Torsdag: En vardag som denna innebar work och det var lika kul som vanligt att ga till "jobbet" pa St Josephs Primary School. Barnen ar sa otroligt gulliga och lararkollegorna ar underbara. Jag hade lovat mina lararkollegor att ta med kort fran sverige och de blev helt upprymda over att se dem. Manga ville lana korten och visa sina familjer. Jag ar en riktig lokalkandis nu, och min familj och mina vanner for den delen ocksa ;) Torsdagen bjod pa shopping av tre nya churidas. Helt underbara tunikor som kostade runt hundralappen for tyg och att de sydde upp dem. Billigt och bra!
Fredag: Education Day! Idag var det Vimal och Jerkers tur att ordna varan education day. Vi akte med buss i ungefar tre timmar till en dov-skola. Det var helt underbart att komma dit och fa se hur det gar till nar man lar dova barn att prata. Hela skolan verkar toppen, dar barnen ar max 8 barn per klass. Omgivningarna med gronska, tradgardar och ett lusthus gor omradet perfekt for ett Deaf School. Nar vi fick vara med en liten kille pa 4-5 ar att lara sig saga familjemedlemmarnas namn, blev jag lite rord. Det var sa vackert. Den lilla killen satt med horlurar mitt emot en spegel, lararen tog hans hand och la den pa sin kind for att han skulle kanna nar hon sa "mmmmmmm". Darefter sa hon: 'ama' vilket ar mamma pa tamil. Amazing... En helt dov kille satt dar och larde sig saga mamma medan vi alla satt bakom och studerade honom. Vilket talamod alla dessa larare har, de tragglar och repeterar ord hela tiden tills barnen verkligen kan uttala orden. Det var otroligt larorikt att fa folja med nagra klasser och se hur det gar till. Vimal har tidigare studerat teckensprak etc pa den skolan i tva ar och det ar vi tacksamma for. En sjukt bra education day!
Lordag: Projektdagen innebar att vi akte till WEL och vi fortsatte arbeta pa vara artiklar om SHG. Vi firade Pretinas fodelsedag ocksa och det bjods pa mat och tarta. Nar firandet av Pretina vad det dags att aka hem for att fa lite somn, eftersom morgondagen innebar wedding-time.
Idag: Yes, vi ar nyss hemkomna ifran ett hindu-brollop som ocksa var ett Brahmin-wedding. . Vi tog bussen vid halv atta imorse och sedan traffade Jeni och jag de andra pa 'Old Bus Stand' dar vi tog sikte pa en storre stad 1,5 timme harifran. Jag, Sophie, Tora och Johanna fick VIP-platser och satt pa instrumentbradan fram pa bussen. Ja intrumentbradan ar inte stor, men har i indien kor man efter mammas ordsprak "finns det hjarterum finns det stjarterum". Det ar helt otroligt sa mycket manniskor man kan packa in i en buss... kom till indien och upplev trangseln. Bussen som inte har nagra fonster eller dorrar fyller forst upp bussen invandigt, sen ar det folk som hanger utanpa bussen som aker med. Otroligt att de inte faller av pa dessa daliga vagar (nagra sitter pa taket ocksa). Vagarna ar skumpiga som sjutton och vi brukar skamta om att detta ar den perfekta kuren mot celluliter ;)
Brollopet var fint med en massa utsmyckningar med blommor och folk overallt saklart. Alla ville hedra brudparet och gavor gavs (vi gav en totally strange hindutavla) och foton togs.
Laddade upp en bild pa nagra av oss, hoppas ni kan se den. Ha det sa bra sa hors vi snart igen! Emelie
Hoppas ni mar bra, vi mar toppen. Har kommer utdrag fran min resedagbok (Emelieemla pa http://www.resedagboken.se/).
Denna vecka har varit fullspackad, men jag ska forsoka att gora inlagget sa kort som mojligt. Maste bara saga att jag trivs sa himla bra har. Dels med Arni men dels med indierna, programmet och allt runtomkring. Det ar great :D
Torsdag: En vardag som denna innebar work och det var lika kul som vanligt att ga till "jobbet" pa St Josephs Primary School. Barnen ar sa otroligt gulliga och lararkollegorna ar underbara. Jag hade lovat mina lararkollegor att ta med kort fran sverige och de blev helt upprymda over att se dem. Manga ville lana korten och visa sina familjer. Jag ar en riktig lokalkandis nu, och min familj och mina vanner for den delen ocksa ;) Torsdagen bjod pa shopping av tre nya churidas. Helt underbara tunikor som kostade runt hundralappen for tyg och att de sydde upp dem. Billigt och bra!
Fredag: Education Day! Idag var det Vimal och Jerkers tur att ordna varan education day. Vi akte med buss i ungefar tre timmar till en dov-skola. Det var helt underbart att komma dit och fa se hur det gar till nar man lar dova barn att prata. Hela skolan verkar toppen, dar barnen ar max 8 barn per klass. Omgivningarna med gronska, tradgardar och ett lusthus gor omradet perfekt for ett Deaf School. Nar vi fick vara med en liten kille pa 4-5 ar att lara sig saga familjemedlemmarnas namn, blev jag lite rord. Det var sa vackert. Den lilla killen satt med horlurar mitt emot en spegel, lararen tog hans hand och la den pa sin kind for att han skulle kanna nar hon sa "mmmmmmm". Darefter sa hon: 'ama' vilket ar mamma pa tamil. Amazing... En helt dov kille satt dar och larde sig saga mamma medan vi alla satt bakom och studerade honom. Vilket talamod alla dessa larare har, de tragglar och repeterar ord hela tiden tills barnen verkligen kan uttala orden. Det var otroligt larorikt att fa folja med nagra klasser och se hur det gar till. Vimal har tidigare studerat teckensprak etc pa den skolan i tva ar och det ar vi tacksamma for. En sjukt bra education day!
Lordag: Projektdagen innebar att vi akte till WEL och vi fortsatte arbeta pa vara artiklar om SHG. Vi firade Pretinas fodelsedag ocksa och det bjods pa mat och tarta. Nar firandet av Pretina vad det dags att aka hem for att fa lite somn, eftersom morgondagen innebar wedding-time.
Idag: Yes, vi ar nyss hemkomna ifran ett hindu-brollop som ocksa var ett Brahmin-wedding. . Vi tog bussen vid halv atta imorse och sedan traffade Jeni och jag de andra pa 'Old Bus Stand' dar vi tog sikte pa en storre stad 1,5 timme harifran. Jag, Sophie, Tora och Johanna fick VIP-platser och satt pa instrumentbradan fram pa bussen. Ja intrumentbradan ar inte stor, men har i indien kor man efter mammas ordsprak "finns det hjarterum finns det stjarterum". Det ar helt otroligt sa mycket manniskor man kan packa in i en buss... kom till indien och upplev trangseln. Bussen som inte har nagra fonster eller dorrar fyller forst upp bussen invandigt, sen ar det folk som hanger utanpa bussen som aker med. Otroligt att de inte faller av pa dessa daliga vagar (nagra sitter pa taket ocksa). Vagarna ar skumpiga som sjutton och vi brukar skamta om att detta ar den perfekta kuren mot celluliter ;)
Brollopet var fint med en massa utsmyckningar med blommor och folk overallt saklart. Alla ville hedra brudparet och gavor gavs (vi gav en totally strange hindutavla) och foton togs.
Laddade upp en bild pa nagra av oss, hoppas ni kan se den. Ha det sa bra sa hors vi snart igen! Emelie
Kommentarer
Trackback
